Fredagen den 25 april 2008
Ringer till Peter för att bestämma tid angående lördagseftermiddagen, som jag och Melwin ska spendera hos honom och hans familj.
Han svarar inte hemma, så jag söker honom på mobilen.
En dov röst i andra änden svarar:
-”Peter”
-”Var är du?” frågar jag och funderar samtidigt på varfår ljudnivån i min telefon är så låg.
-”På Börjessons, det är krisläge. Tony har gått bort” viskar Peter vidare.
Sen hör jag inte vad han säger och jag förstår det inte heller, för den delen.
Jag får ur mig nåt i stil med:
-”Vi får höras av ikväll, så kan vi prata i lugn och ro då”
Sen lägger jag på och tittar på Melwin som sitter brevid mig i bilen.
Jag tittar på vägen och sedan tillbaka på Melwin och säger:
-”Minns du Tony, på Börjessons?”
-”Ja” svarar Melwin
-”Han är död. Han finns inte mer”
Sen blir det en stunds tystnad och Melwin säger:
-”Jaha”
Det är tur att man har barn! Dom tvingar en att gå vidare.
Vi pratade lite om hur vi mindes Tony och konstaterade att vi bägge två kommer att sakna honom.
Var och en på sitt sätt…
Visitkorten
Varje gång Melwin var med på Börjessons Bil i Ängelholm, så berättade Tony samma sak för honom.
-”Din farfar va snäll när jag hade honom i skolan, ska du tro. Han var för snäll ibland”
Sen brukade han fråga Melwin:
-”Är farfar fortfarande lika snäll?
Är pappa lika snäll som farfar, eller är pappa till och med snällare?”
Den sista gången som Melwin var med mig uppe på Börjessons och träffade Tony, så tog han några visitkort innan vi skulle gå.
Melwin älskar nämligen att ta visitkort.
Gärna många…
Tony, som stod brevid sitt skrivbord och såg vad Melwin gjorde, tittade på honom och satte sig sen ner på huk.
Sen log han sitt härliga leende, tittade Melwin rakt i ögonen och sa till honom:
-”Håll hårt i dom. Dom kommer bli värdefulla en dag”
Sen skrattade han sitt hjärtliga skratt, klappade Melwin på huvudet, reste sig upp och önskade oss en fortsatt trevlig dag.
Melwin vinkade till honom när vi gick därifrån och vi sa nåt i stil med:
-”Vi ses!”
Jag undrar om Tony visste hur rätt han skulle få om sina visitkort den gången?
Mindre än 4 dygn senare, nämligen fredagen den 25 april, så slutade Tonys hjärta att slå.
Visitkorten finns kvar hemma.
Jag vet inte vad jag ska göra med dom.
Tack för alla pratstunder vi hann få
Även om det bara var då och då
Tack för alla goda råd och svar när man dig fråga
Tack för din förmåga att åter tända hoppets låga
Tyvärr slocknade din inre glöd alldeles för tidigt
Jag hoppas verkligen att du inte lidit
Kvar hos oss finns nu bara saknad och det tomrum som du lämnat
Det känns stundtals som om marken under mig har rämnat
Hoppas du har det bra, var du än befinner dig
Jag glömmer dig aldrig Tony, du har för alltid en plats inom mig
Vila i frid, kompis!
Tony Pettersson
16/4 1966 – 25/4 2008
Besök Tonys systerdotters blogg
